Ur CANs tidskrift Alkohol&Narkotika nr 2/2010
Text: Margareta Creutzer

När denna tidning för precis tre år sedan granskade skolans drogförebyggande arbete framträdde  två samtidiga men motsatta ambitioner, två skilda ideal med helt olika praktik. Båda två med uttryckligt stöd i regeringspolitiken.
Nyckelord i debatten var ”lugn och ro i klassrummet”. Frågan var bara: Med vilka metoder?
I denna artikel spårar vi några utvecklingslinjer som styrt arbetet de senaste åren och som pekar vidare in i framtiden.

I A&N:s temanummer 2/2007 hävdade den norske professorn, skol- och preventionsforskaren Terje Ogden att skolpolitiken styrs av ideologi, inte av kunskap.
Forskningen hade visat att den traditionella ANT-undervisningen inte hade avsedd effekt och till och med kunde vara rent kontraproduktiv. Däremot hade man pekat ut en god preventiv effekt av social och emotionell träning för eleverna, liksom av att utveckla lärarens positiva ledarskapsförmåga och att skapa trygghet inom gruppen.
Under perioden 2005 – 2007 hade Statens folkhälsoinstitut också i uppdrag av regeringen att sprida just denna kunskap och andra dokumenterat framgångsrika metoder till landets skolor. Projektet kallades Skolan förebygger.
Men i en intervju i samma A&N-nummer riktade den nytillträdde skolministern, Jan Björklund, i stället det preventiva arbetets fokus mot ordningsfrågor och disciplinära konsekvenser av brott mot de regler skolan satt upp. Viktigt för att förebygga problem, menade han, var att utöka befogenheterna för läraren att agera mot elevers regelbrott.

Vad har då hänt under de tre år som gått?
Folkhälsoinstitutets rikstäckande uppdrag Skolan Förebygger avslutades vid utgången av år 2007. Personalgruppen splittrades, den uppskattade och väl nyttjade hemsidan stängdes ned, ovisshet rådde både i riket och i förvaltningen om eventuell fortsättning. Men regeringen formulerade så småningom ett nytt uppdrag till Folkhälsoinstitutet och under perioden 2009 – 2012 ansvarar myndigheten för Skolan Förebygger 2, med uttryckligt uppdrag att bygga vidare på den första projektperiodens framgångsrika arbete.
Men det finns också annat som haft en aktiv påverkan på det förebyggande arbetet i skolan:
En ekonomisk kris har drabbat världen och Sverige med nedbantade offentliga satsningar som följd.
Den regering som Jan Björklund representerar har stimulerat försäljning och ombildning av kommunala skolor till friskolor med lägre krav för verksamheten och färre åligganden gentemot eleverna.
Dessutom har ett förslag till en ny skollag presenterats.

Mycket tyder på att kunskapen har skjutit fram sin position i skolans arbete mot alkohol och droger, även om man har kommit olika långt i olika delar av landet.
Ett av de mer  framgångsrika länen är Västerbotten. Lennart Andersson är koordinator på Brotts- och drogförebyggande rådet i Umeå:
– Vi lade grunden när vi var en av försökskommunerna i det nationella skolprojektet 2006, säger han. Sedan dess har vi varit på banan med bra förankring både i skolorna och i kommunledningen.
Lennart Andersson berättar med välgrundad stolthet hur man har genomfört utbildning i metoden Social och emotionell träning (SET) för närmare 200 lärare i 42 av länets 46 skolor liksom kurser i pedagogiskt ledarskap för hittills 240 lärare i ett stort antal skolor.
– Det har gått oerhört bra, faktiskt. Däremot, konstaterar han uppriktigt, har vi inte lyckats ännu när det gäller ÖPP. 1)  Sju högstadieskolor gick igenom utbildningen och när vi senare skickade ut en enkät för att fråga hur det gick, var det nästan ingen som hade fortsatt! Men nu under våren ska vi åka ut i skolorna för att förstå vad som hände och om vi ska göra ett nytt försök. Det ska bli intressant att se!
Sedan hösten 2008 pågår ett treårigt utbildningsprojekt av skolpersonal inom Umeå kommun. Hittills har 21 lärare utbildats som i sin tur ska utbilda och handleda sina kolleger.
– Nyckeln till framgången tror jag är att vi har kompetensen hemma själva, menar Lennart Andersson. Utbildarna har ett stort nätverk bland dem som jobbar direkt i verksamheten, de är de bästa ambassadörerna för de här arbetsmetoderna.

Jessica Johansson är projektledare på Statens folkhälsoinstitut för det som nu kallas Skolan förebygger 2. Hon bekräftar att de kunskapsbaserade metoder som förs fram genom projektet har nått stor spridning över landet.
– Särskilt ÖPP sprider sig nästan som en löpeld, säger hon och pekar på det stora värdet i att metoden ökar föräldrarnas benägenhet att komma på föräldramöten och att skola och föräldrar därmed får en ökad kontakt med varandra.
Enligt Folkhälsoinstitutets egen senaste statistik, som återfinns i Länsrapport 2008 (Statens folkhälsoinstitut 2009) har 65 procent av kommunerna numera en policy för alkohol- och drogförebyggande arbete i grundskolan, vilket är en ökning från 54 procent på bara ett år. För gymnasieskolorna hade drygt hälften av kommunerna en sådan policy år 2008.
Föräldraprogrammet ÖPP användes i 65 procent av kommunerna under 2008. Av andra metoder som förs fram inom Skolan förebygger praktiseras SET och Motiverande intervju (MI) inom elevhälsan i ca 45 procent av landets kommuner och Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet i ca 20 procent.
– Vårt budskap är ju att de förebyggande metoderna kan integreras i den vanliga undervisningen, påpekar Jessica Johansson. Det finns ingen motsättning mellan kunskapsinhämtning och att utveckla lärarledarskapet, social emotionell träning, och så vidare. Tillsammans utgör de delar av skolans mål.
Birgitta Kimber är veteran och föregångare i förebyggande metoder i skolan och är bland annat skapare av SET-programmet.
– Skolan är förstås fortfarande ideologiskt styrd, säger hon. Men metoder och diskussion sprider sig nu lokalt och regionalt genom läns- och kommunsamordnarna. De gör avgörande och nödvändiga insatser.

Men parallellt med det framgångsrika drogpreventiva arbetet i skolan finns det också fenomen som verkat åt motsatt håll och hämmat utvecklingen. Birgitta Kimber bekräftar att den ekonomiska krisen har märkts i form av mindre efterfrågan på kurser för preventionsarbetet i skolan. I sammanhanget nämner hon att många lärare saknar den hemsida som Skolan förebygger hade på Folkhälsoinstitutets sajt.
– Den var mycket populär bland skolfolk. Den var som ett nav för arbetet, alla använde den som inspiration och informationskälla.
Hemsidan Skolan förebygger har bytt karaktär från att vara en aktiv inspirationssida till vad som numera är en mer formell och kortfattad information om Folkhälsoinstitutets regeringsuppdrag. Enligt uppgift från Folkhälsoinstitutet beror detta på det nya formellt ändrade uppdraget, där institutet inte längre ska vända sig direkt till praktikerna.
Också Lennart Andersson i Umeå konstaterar att den samhällsekonomiska nedgången spelat sin roll i det förebyggande arbetet.
– Särskilt segt var det i höstas, säger han. När vi har lärarna på utbildning så måste de ha vikarier i skolan och det finns flera skolor som meddelat oss att de inte mäktar med det. Vikariekostnaderna blir för höga.
Han får frågan om i vilken utsträckning friskolorna i regionen har deltagit i utbildningen.
– Inte alls. Vi har träffat dem, vi har erbjudit dem kurser och information, men vi kan ju inte tvinga dem, svarar han. Vad jag har hört så har det varit ytterst sparsamt deltagande från friskolornas sida över hela landet. Men vi har sagt: Ta kontakt när ni är redo, bollen är hos er!
Friskolesystemet har slagit igenom olika starkt i olika delar av landet. Störst utbredning har det fått i Stockholm där en avsevärd del av stadens barn och unga har lämnat den kommunala skolan för att skrivas in i en friskola. (I hela riket är ca 10 procent av grundskolan och ca 20 procent av gymnasiet friskolor. I Stockholm är motsvarande siffror ca 20 respektive 37 procent.) 2)  När elever går över till friskolan förlorar kommunen motsvarande antal skolpengar, som alltså följer med eleverna till den nya skolan. Kommunskolan har trots det skyldighet att hålla fortsatt beredskap för kommunens samtliga barn, liksom en rad obligatoriska resurser, vidareutbildning m.m. som friskolan kan välja bort.
Detta skulle tala för att friskolorna har betydligt större ekonomiska resurser än den kommunala skolan att bedriva exempelvis förebyggande arbete i alkohol- och drogfrågor. En rundringning till ansvariga på Folkhälsoinstitutet, Skolverket samt STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) ger dock vid handen att friskolornas eventuella deltagande i detta arbete inte registreras. Skolverket har däremot information om att de fristående skolorna har i genomsnitt har lägre kostnader per elev för undervisning, elevvård, lokaler och ledning och även lägre lärartäthet och lärarkompetens än de kommunala skolorna. 3)  En inte alltför vild gissning kan vara att detta drabbar även det drogpreventiva arbetet i skolan.
– Jag vill inte utesluta att det finns friskolor som har haft en låg ambitionsnivå av kostnadsskäl, sade Jan Björklund i ett intervjusvar i Svenska Dagbladet, när förslaget till en ny skollag presenterades förra sommaren.4)

En ny skollag är på väg, som efter att den behandlats kommer att sjösättas inför höstterminen 2011. 5) En nyhet i lagen är att skillnaden mellan skolor med olika driftsform ska bli mindre. Alla elever ska, oavsett om de går i kommunal eller i fristående skola, ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator och även till studie-och yrkesvägledning och skolbibliotek. Alla skolor måste dessutom följa kurs- och läroplanen.
Om man konsulterar läroplanen står det där uttryckligen att det är skolans skyldighet att ge eleverna kunskap om riskerna med tobak, alkohol och narkotika. Den association till den gamla ANT-undervisning som denna formulering ger kan verka oroande, eftersom forskning har visat att de metoderna inte var rätt väg att gå. Men om man går till de direktiv som regeringen har givit för Folkhälsoinstitutets arbete slås där fast att institutet (tillsammans med andra myndigheter) ska peka ut vilka metoder som ska spridas till skolorna. Det borgar för att det är de utvärderade och kunskapsbaserade teknikerna inom projektet Skolan förebygger som kommer att lyftas fram.
Helt säker kan dock ingen vara.
I sitt remissvar på utredningen om en ny skollag skriver Statens folkhälsoinstitut att man anser att de åtgärder som föreslås för att uppnå en skolmiljö av trygghet och studiero präglas av en avsaknad av ett förebyggande och främjande perspektiv.
I utredningen annonseras mer stöd till enskilda elever. Trygghet och arbetsro går fortfarande in under ordningsfrågor. Möjligheter till fler disciplinära åtgärder utlovas.
”Det finns i dag en god kunskap om pedagogiska redskap för att utveckla lärarens förhållningssätt och ledarskap i klassrummet och som verkar förebyggande genom att skapa struktur och arbetsro i klassrummet,” påpekar Folkhälsoinstitutet.